Resultat av en intervjubaserad förstudie – Byggnadsvårdens behov av laboratorium för färganalys

Karin Calissendorff, kulturvård

Under hösten 2016 har förstudien Byggnadsvårdens behov av laboratorium för färganalys genomförts av Karin Calissendorff på avdelningen för kulturvård. Resultaten föll inte ut helt enligt projektledarens förväntningar.

Om man är kulturvårdare på ”fältet”, anlitad i byggnadsvårdsprojekt och förväntas avläsa miljöns behov av konservering och restaurering, vad önskar man sig mest då? Bra projektledare? En realistisk tidsplan? Bra sammanhållning på arbetsplatsen?

Riksantikvarieämbetets har uppmärksammat ett annat önskemål. Nämligen möjligheten för landets utförare av färgundersökningar att få en naturvetenskaplig tolkning av materialprover från byggandsvårdsprojekt. Bakgrunden till detta, helt kort: Intresset och efterfrågan efter seminarium, kunskapsstöd och analysmöjligheter kring arkitekturbunden färg har ökat i Sverige och i Europa (globalt kan man nästan säga). Sverige har inget centralt laboratorium för färganalys som kan serva utförarna med materialanalyser. Detta har ett flertal professioner inom byggnadsvården saknat, vilket Riksantikvarieämbetet tagit fasta på.

Tillbaka till fältet, där konservatorer, byggnadsantikvarier och en och annan målare behöver veta hur en miljös ytskikt ska bevaras. De är förstudiens fokusgrupp, tillsammans med beställarna av byggnadsvårdande insatser. Jag har i förstuden avlockat dem vad de behöver för stöd för att i högre grad utveckla metoder för färgundersökningar och få en vidgad arena för kunskapsbyggande arbete med färg. I intervjuer har det framkommit att det inte är analysstöd de behöver, primärt. Istället behöver alla yrkesgrupper som utför färgundersökningar, stöd att utföra dokumentation och provtagning innan ett projekt drar igång.

Verkligheten bjuder ofta på denna arbetsgång inom byggnadsvårdsprojekt: Projekteringen utförs av arkitekter eller ingenjörer. Dessa yrkesgrupper prioriterar vanligtvis inte kulturmiljövård. De har inga entreprenörer eller konservatorer med i planeringsstadiet, även om byggnaden har ett högt kulturhistoriskt värde. Dokumentation och materialundersökning – som skulle ha skett redan innan tillståndsansökan – blir aktiviteter förpassade till en tidpunkt i projektet när dokumentation har förlorat en stor del av sitt syfte, det att utföra rätt bevarandeåtgärder.

Detta leder oss till den retoriska frågan som texten inleddes med: Som kulturvårdare på ”fältet”, anlitad i byggnadsvårdsprojekt och förväntas avläsa miljöns behov av konservering och restaurering, vad önskar man sig mest då? Bra projektledare? Ja!

Det behövs bra projektledare och beställare som förstår värdet av dokumentation och analys av det material som står inför bevarandeåtgärder.  Vi ser tydligt behovet av ett laboratorium för färg, men det krävs en större efterfrågan som återigen är beroende av beställares initiativ.

Nu ska vi på konserveringsvetenskap arbeta fram kunskapsförhöjande strategier och skapa en plattform för färgfrågor. Samtidigt som vi hoppas att Kulturvårdslaboratoriet kommer arbeta med gästkollegor med intressanta och utmanade färgfrågor under 2017 och framåt!

Visningar: 31

Kommentera

Du måste vara medlem i Kulturvårdsforum för att lägga till kommentarer!

Gå med i Kulturvårdsforum

© 2018   Created by Riksantikvarieämbetet.   Drivs med tekniken bakom

Emblem  |  Rapportera en händelse  |  Användarvillkor