The hidden stories of the baroque high altar in Gustaf Vasa church
A seminar about possibilities in technical art history 31th of January 2013 in Stockholm
I Gustaf Vasa kyrkas kor finns en 15 meter hög altaruppsats från 1700-talets början. Den beställdes och skräddarsyddes ursprungligen för Uppsala domkyrka av Buchard Precht`s verkstad åren 1728 till 1731. Den Prechtska altaruppsatsen räknas till ett av nordens mest betydelsefulla barockkonstverk. I drygt 150 år stod altaruppsatsen i Uppsala domkyrkas korgång. Den togs ned 1885 och kom att förvaras i Nordiska muséet’s magasin fram till uppförandet av Gustaf Vasa kyrka 1906.
Ny kunskap om altaret
Inför bygget av Citybanan har altaruppsatsens konstruktion undersökts för första gången. Gömda fakta har återfunnits – tack vare bygget av Citybanan. Ny kunskap om altaruppsatsens konstruktion, hantverksteknik och ursprungliga utseende har kommit fram. Altaruppsatsen är utförd i trä och stuck. Trä och stuck är målat för att imitera andra material. Träkonstruktionen är ett modulsystem bestående av boxar (trälådor) som är staplade intill och på varandra. Enligt barockens hantverkstradition är dessa moduler låsta till varandra genom träramverk och kilenheter. Läs mer i Trafikverkets nyhetsbrev.
Disent AB har under flera år utfört konstruktionsundersökningar och kontroller av det 15 meter höga altarverket . Detta för att identifiera konstruktionens verkningssätt, risker samt kunna skydda det mot de vibrationer som bygget alstrar. I och med projektet har för första gången ritningar tagits fram (baserat på fotogrammetri och handuppmätning) över den fristående altarkonstruktionen vilket har bidragit till att vi nu kan förstå och förmedla hur bildhuggare Burchard Precht utförde verket för nästa 300 år sedan. Detta är värt att dela! Den 31 januari 2013 arrangerade Disent ett seminarium där vi berättade om den nya kunskap som kommit fram om altaruppsatsen i Gustaf Vasa kyrka i samband med bygget av Citybanan. Program Altarseminar Gustaf Vasa Church (pdf)
Vi ville dela med oss av återupptäckt hantverkskunskap från barockens epok som alltför länge varit dold och med ett seminarium ville vi öka förståelsen för hur och varför det utfördes på sitt sätt. Vi bjöd in intresserade från olika verksamhetsfält som konstvetenskap, hantverk, konserveringsvetenskap samt de som har kyrkan och altaret som sin dagliga arbetsplats. Förutom att vi berättade om altarets konstruktion och utsmyckning så bidrog de inbjudna föreläsarna från universiteten i Glasgow, Bamberg och Stockholm till att ge oss insikt i altarets budskap och innehåll samt kunskap om de materialimitationer och ytbehandlingssätt som förekommer på altaruppsatser och skulpturer under samma tid i Tyskland, Österrike och Schweiz. Det var en mycket inspirerande och trevlig dag med ny kunskap, spännande diskussioner och möten mellan olika yrkesgrupper. Vi hoppas på fler tillfällen att dela ny kunskap som tagits fram genom metoder inom teknisk konsthistoria.
Visningar: 461
Kommentera
Kommentar av Anna Henningsson den 17 November 2014 kl. 11.23 Ny publikation: Om den vita ytans betydelse under 1700-talet.
Läs mer: http://www.disent.se/ny-publikation-om-den-vita-ytans-betydelse-und...
Kommentar av Anna Henningsson den 8 Juni 2014 kl. 17.16 Inför bygget av Citybanan har flera altaruppsatser i Stockholms kyrkor undersökts på uppdrag av Trafikverket. I Gustaf Vasa kyrka har ”gömda fakta” som går tillbaka till 1731, då altaret uppfördes i Uppsala Domkyrka av hovskulptören Burchard Precht, åter kommit i ljuset. En sofistikerad träkonstruktion och dess materialkombinationer har återupptäckts. Läs mer i artikeln Ny kunskap om Burchard Prechts altaruppsats i Gustaf Vasa kyrka i tidskriften Realia nr 1:2014, sid, 21-23. Vi berättar mer om vad våra arbetsuppgifter har och vad som föranlett det nyupptäckta.
Kommentar av Anna Henningsson den 8 Juni 2014 kl. 17.10 Artikeltips!
Sammanfattar vad, hur och varför vi under flera år kontrollerat kyrkornas konst. Nyfiken på projekt och vad kontrollera kommit fram till läs mer i artikeln "Nya ögon på kyrkornas konst genom tunnelbygge" där vi berättar hur om hur ett proaktivt och förebyggande arbetssätt ersatte Svensk Standard i tidskriften Realia nr 1_2014, sid, 16-20: Ladda ner: http://www.disent.se/nya-ogon-pa-kyrkornas-konst-genom-tunnelbygge/
Ett arbetssätt att återanvända i andra sammanhang?
Kommentar av Anna Henningsson den 6 Februari 2014 kl. 20.07 
Kommentar av Ingela Chef Holmberg den 4 Februari 2014 kl. 11.47 Vilket fint arbete, kul att få mäjlighet att följa det här.
Kommentar av Anna Henningsson den 4 Februari 2014 kl. 11.33 
Screentrycket framför byggnadsställningen har tagits ned och snart kan man beskåda Burchard Prechts altaruppsats igen. Idag var sista chansen att se de fantastiska skulpturernas modelleringar och plastik på nära håll. Läs mer om ett 6 års långt arbete kring altaruppsatsen som nu avslutats: http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Stockholm/Citybanan/Nyhet...
http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Stockholm/Citybanan/Nyhet...
Kommentar av Anna Henningsson den 25 Januari 2014 kl. 15.56 
Tunneln under kyrkan är färdigsprängd och efterbesiktningen av Prechts altaruppsats håller på att avslutas. Ytterligare nya iakttagelser om särarten i altarkonstruktion har gjorts i denna besiktningsetapp.
Läser avhandlingen om Burchardt Prechts bror, som han gick i lära hos innan han 1674 kom till Sverige för att arbeta på Drottningholms slott för N. Millich. Karin Eckhardts avhandling ger en intressant inblick i 1600-talets bilduggarinfluenser och villkor. ”Christian Precht, ein Hamburger Bildhauer in der zweiten hälfte des 17. Jahrhunderts” hjälper oss att lägga pusslet kring det Prechtska altarverket i Stockholm.
Kommentar av Anna Henningsson den 22 December 2013 kl. 13.52 Vad har hänt kring Burchardt Prechts altaruppsats sen 2013-01-31?
2013-års seminarium gav ”ringar på vattnet”! Melissa från universitetet i Bamberg som var inbjuden för att genom sin forskning ge oss perspektiv på ytbehandlingstekniken ”polervitt” kom tillbaka under sin semester i somras för att tillsamman med Anna titta närmare på de vita stuckskulpturerna. Mer om våra pågående efterforskningar finns här under: Vägar till vita skulpturer.
Seminariet ledde även till att en uppsats i kulturvård skrevs vid högskolan på Gotland där det Prechtska altarets väg från Uppsala domkyrka till Gustav Vasa kyrka behandlas.
Snart kommer förhoppningsvis mer uppgifter om förebilderna avseende tillverkningssätt. Vi gör efterforskningar i Österrike och Tyskland.
Välkommen till
Kulturvårdsforum
Registrera dig
eller Logga In
© 2018 Created by Riksantikvarieämbetet.
Drivs med tekniken bakom
Du måste vara medlem i Kulturvårdsforum för att lägga till kommentarer!
Gå med i Kulturvårdsforum